Sommaren är här!
Ner i picknickväskan är solkrämen numera i princip obligatorisk hos oss svenskar. För ingen vill väl riskera att bränna sig i solen och får hudcancer? Vi smörjer som aldrig förr och duktig är den förälder som lyckas smörja sina barn helt vita på stranden utan alltför vilda protester.
Är det verkligen så att flaskan med solkräm är den enkla lösningen som gör att vi kan vara i solen hela dagen utan att riskera en förhöjd risk för hudcancer
Jag har sedan flera år ett mycket restriktivt förhållningssätt till solkrämer. Anledningen är kort och gott alla mer eller mindre bevisat farliga kemikaler i innehållsförteckningen. Jag vill härmed presentera lite fakta och egenvävda tankar som kanske kan utmana dig i ditt förhållningssätt till solen!
Solen är en förutsättning för allt liv på jorden och när solens strålar når vår hud produceras det oerhört viktiga D-vitamin. Precis som med mycket annat så ska solens strålar inte överkonsumeras. Om vi får för mycket sol signalerar huden att den fått för mycket sol genom att bli röd.
Solens delas in i tre olika UV-strålar:
1. UVA- Utgör den största delen av solens strålar och tränger djupast ner in i huden.
2. UVB- Gör att vi bränner oss och bli röda om vi vistas för länge i solen.
3. UVC- Filtreras helt bort av jordens atmosfär
För att kunna vara i solen utan att riskera farliga strålar eller att bränna sig (observera att det kan vara två olika saker) så uppfanns solkrämen. Solkrämen gjorde att vi kunde vistas långa stunder i solen utan att bli röda. Länge antogs att det var när huden blev röd som den hade varit utsatt för farliga strålar och hade vi bara smörjt tillräckligt och inte bränt oss så var det ofarligt att vara i solen. Under början av 2000-talet så kom man dock på att solkrämerna hittills endast hade skyddat mot UVB-strålarna, det vill säga de strålar som gör att vi blir röda. De farliga UVA-strålarna, som ligger bakom den farligaste cancerformen Malignt Melanom, hade aldrig filtrerats bort. Istället hade solkrämerna kort och gott slagit ut hudens naturliga varningssignal och troligtvis gjort att vi istället utsatt oss mer för de farligaste UV-strålarna. Flera forskare menar att det kan vara orsaken till att Malignt Melanom kraftigt ökar.
Det finns tre typer av hudcancer:
Basalcellscancer – Den här typen av cancer växer långsamt och kan vanligen inte bilda dottertumörer vilket gör att nära nog ingen avlider i den här sjukdomen. Ca 40 000 fall/år i Sverige men inkluderas inte i den vanliga cancerstatistiken. Forskarvärlden har inte slagit fast att solkrämen verkligen hjälper.
Skivepitelcancer – Den här typen av cancer finns oftast på de delar av kroppen som är mest utsatta för sol såsom örat, huvudet eller handryggen. År 2013 drabbades 5707 personer i Sverige. Den här cancerformen är den cancerformen som ökar mest. Studier tyder på att solkräm kan hjälpa mot den här typen av cancer.
Malignt Melanom – Den här cancerformen är den farligaste av de tre och är numera en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. År 2013 drabbades 3276 personer i Sverige. Forskarvärlden har inte slagit fast att solkräm verkligen hjälper.
Numera innhåller de flesta solkrämen även skydd mot UVA. Men för att för att solkrämen ska skydda mot UV-strålarna så krävs att ett tjockt lager solkräm appliceras på kroppen. Det mesta tyder på att få människor mäktar med att smörja de mängder som behövs. Sedan är krämen ofta kladdig vilket också gör upplevelsen av insmörjningen trög.
Studier efter studier visar också på de många olika farliga ämnen som finns i solkrämer. Flera ämnen som tidigare funnits har idag blivit förbjudna men ännu råder delade meningar om en hel del av innehållet. Det är en av anledningarna till varför det inte är rekommenderat att smörja in bebisar med solkräm. Tydligen anser man däremot att en 2-årings kropp är kapabel till att hantera de ämnen som solkrämerna innehåller…
Alltså:
- Solkräm reducerar kroppens varningssignaler om att vi vistats för länge i solen.
- Troligtvis smörjer vi inte in oss tillräckligt för att skydda mot de farliga UVA-strålarna
- Solkräm innehåller fortfarande många ämnen som tas upp direkt av huden och som är dokumenterat farliga och vissa fall cancerframkallande även om enstaka doser antas vara ofarligt (men i min mening YTTERLIGARE gifter som kroppen ska ta hand om).
Jag tror inte på att använda solkräm regelbundet. Det är tydligt att vi inte vet hur användingen av solkräm påverkar vår kropp. Det är som att springa med huvudvärk och ta en tablett mot huvudvärken och fortsätta springa. Ta bort symptomen men inte orsaken. Vi SKA hålla oss ifrån solen under de farliga timmarna. Det finns inga genvägar här heller precis på samma sätt som att vi inte kan strunta i att laga riktig mat och köpa snabbmat utan att skada kroppen.
Jag tycker precis som det står på Cancerfondens hemdisa att vi ska vara skuggan mellan 11-15 varma sommardagar, använda täckande kläder (men tänk på att solen tar sig igenom tunna vita kläder också) och alltid bära solhatt.
I sista fall vid enstaka tillfällen använder vi solskyddsfaktor i vår familj och då är det Eco Cosmetics Baby & Kids SPF 50 som gäller för oss alla. Det är den solkräm som innehåller minst farliga ämnen och är utan de farliga nanopartiklarna (ett annat intressant ämne...)
Värt att tillägga är att det finns studier som visar att en kropp i balans kan hantera solen bättre. Som ett enskilt exempel nämns att man genom att äta ordentligt med omega3 (egentligen en balans mellan omega3 och omega6) några veckor innan man exponeras för solen kan ha ett ökat skydd mot solens strålar. Jag tycker inte alls att det låter orimligt att en balanserad kropp (med friska starka vävnader) kan hantera solens strålar bättre. Ganska logiskt!
Hoppas nu att du inte blivit skrämd av detta utan ser det som en möjlighet att slippa smörja och kladda så mycket! Njut av skuggan och ha tunna, härliga och mer täckande kläder bara. Sedan är det viktigt att komma ihåg att det faktiskt är nyttigt för oss att njuta lite i solen också!
/C
Referenser
www.cancerfonden.se
www.kostdemokrati.se
www.ettsotareblod.se
www.internetmedicin.se
www.bms.se
www.testfakta.se