lifebycarin.blogg.se

Häromveckan var det dags att laga ett av våra absoluta favorit-torsk-recept från vår absoluta favorit-Saltå-Kvarn-kokbok som vi fått av min lillasyster. Alla ingredienser som inte redan fanns i  vårt kök noterades på inköpslistan. Till citronsåsen skrevs följande ner på den gula post-it-lappen:

 

- 3 dl mellangrädde

- Citron

- Färsk rosmarin

- Färsk Timjan

 

Inköpslistan checkades lydigt av i affären och alla ingredienser kom hem till köket och ner i maten. Till den här fantastiska fisken med nötquinoa serverades så sedan den här underbart doftande citronsåsen bestående av färskt rivet citronskal, pressad citron, färsk hackad rosmarin, färsk hackad timjan, salt, peppar, buljong, kärnmjölk, skummjölk, karragenantång och vårtig rödalg. Åh, det smakade så ljuvligt.... och vi njöt av en .... eller vänta nu.... hade vi verkligen tillsatt kärnmjölk, skummjölk, karragentång och vårtig rödalg?? Det ingick väl inte riktigt i recpetet... Vad hade vi gjort för fel?

 

Det är något som inte stämmer här. Kärnmjölken och skummjölken verkar inte så knasigt med tanke på att grädden måste ersättas med något för att få en lägre fetthalt. Men de andra två som jag aldrig hört talas om då?

 

Karragenantång och vårtig rödlag plockas utanför Irlands kust. Ur dessa utvinns ett ämne som heter Karragenan. Det är ett blekgult, broskartat, slem- och proteinrikt ämne. Vid kokning bildas ett slem som sedan som sedan stelnar till gelé när det svalnar. Karragenan är en grupp av kemiska ämnen som är polysackarider med sulfatgrupper. Kort och gott används det som förtjockningsmedel i exemeplvis tandkräm, schampo, hudvårdprodukter och livsmedel. Som tillsats i mat har den beteckningen E407.

 

Men det kanske inte är så farligt det här med att det var tång i citronsåsen ändå? Vad säger WHO och Livsmedelsverket? WHO klassar karragenan som i princip ofarligt men ej lämlig i barnmat....För att bli godkänd som tillsats av Livsmedelsverket krävs det att det är ett värde för konsumenten eller nödvändig för livsmedelshanteringen. I det här fallet utgår man således ifrån att det finns ett extra värde av att reducera fetthalten men tvingas då tillsätta karragen för att hindra grädden från att bli vattning och ojämt fördelad. .

 

Man vet helt enkelt inte hur det här påverkar våra kroppar. Det finns heller ingen forskning som kan påvisa hur det här ämnet faktiskt reagerar tillsammans med andra ämnen. Det finns dock olika typer av forskning som visar att ämnet kan aktivera inflammatoriska reaktioner och diabetes. En forskningsstudie i USA kom fram till att det bildas ett ämne när karragen bryts ner som kan vara cancerframkallande. Dock finns det ingen sådan vedertagen slutsats.

 

Det vi i alla fall kan slå fast, och basera vårt val av grädde på, är att karragen delvis består av sockerarter så när vi väljer en lättare variant på grädde så matar vi kroppen med mindre fett men med mer socker. Där har jag kort och gott svaret på varför jag aldrig ska välja mellangrädden igen. Socker gör mig hungrig och fett gör mig mätt!

 

Nästa gång vi ska laga den här fantastiskt goda citronsåsen så ska vi inte ha karragenantång och vårtig rödalg i den, det är i alla fall helt säkert! Grädde ska bara innehålla grädde (det kan också kallas för vispgrädde som jag har förstått det) och den har 40% fetthalt och inte mindre. :-)

 

/C